elizabethsvendsen.blogg.se

 

Förra sommaren började planera att hitta en hane för att ställa ut och förhoppningsvis skulle bli en bra avelshane. Sebastian min sambo son berättade att även han var intresserad att köpa en vit hane och vi kom fram till vi tittat på samma kull. Detta var på Jennifers bröllop i maj och då hade jag redan skickat in för att få tillstånd att importera en valp. Vi kom till slut överens att jag köper valpen och Sebastian blev fodervärd.

 

I början av oktober åkte jag och min sambo till Finland. Från Helsingfors var det en lång resa upp till Joensuu. Det tog hela dagen att åka dit och när vi kom fram och när vi kom fram var det ett under att vi hittade ett hotell. Vem kunde räkna med att man inte skulle hitta ett rum på denna avlägsna  plats. Dagen efter var vi till Anne och tittade på valparna. Hon hade två hanar men vi hade redan bestämt oss. Vi skulle också ta med en tik hem som en kvinna i Norrland hade bokat.

 

Vi var i Joensuu några dagar och det som var intressant var den Botaniska Trädgården. Tur att min sambo finska för där var det inte vanligt att man pratade engelska. 

 

När vi kom hem mötte vi kvinnan som hade bokat tiken och hon var ju glad att hon själv hade sluppit att åka denna långa väg.

 

Sebastian var så glad för Andy och han var med honom på jobbet. Ställde ut Andy första gången i Sollentuna i januari förra året. Han var så fin och han fick fin kritik. Sebastian ställde honom sedan på Gubbängen och där gick det också bra. i somras hade han inte fått en av sina tänder och vi blev osäkra om det nu skulle gå att ställa ut honom. Sebastian hade klippt ner honom för han tovade så mycket. Fick sedan redan på att om man hade den andra tanden på andra sidan så skulle det inte påverka om vi valde att ställa ut honom. Jag hade tänkt att vi skulle ställa honom nu i vår och att jag hade tänkt fråga Sebastian samma dag som jag fick

besked att han inte fanns mer att jag skulle anmäla honom.

 

Klockan 10 i fredags ringde Sebastian och sa att Andy är död. Jag hörde först inte vad han sa. Detta besked kändes helt overkligt. Han var på bara 1 ½ år hur kan han vara död var min första tanke. Han berättade att veterinären  inte kunde rädda honom. Han tunga svullnade och blev blå. hans ansikte svullnade upp och han hade kramper. Veterinären bedömde att även om han gått att rädda så hade han fått syrebrist och han kanske inte skulle vara sig själv efter det.

 

Så sorgligt Sebastian har längtat efter en hund sedan han var barn. ´Vi hade ju flera pudlar även på den tiden och han ville så gärna ha en egen pudel. Detta var hans första egna pudel och så hände detta.

Så sorgligt.